M.E

Mina katter har fått nån knäpp. De har i och för sig alltid uppfört sig något mer udda än andra katter jag har träffat och det är något påfrestande emellanåt. Jag leker med dem timmar efter timmar och ändå går de runt och piper och tigger om uppmärksamhet. Det är mycket smickrande, kan tyckas, för jag har aldrig känt mig så uppskattad som jag gör av mina små barn. Men ändå...När uppmärksamhetskravet slutar i en klutt på toamattan är det inte roligt längre. Så, jag leker med dem för glatta livet, allt för att undvika en liten "protestolycka". 
(nu har de små liven rullat in sig i sovrumsmattan och jagar en liten leksak som har försvunnit in i mattan...deras små vita magar lyser av mys-ullighet och det är rakbladsvassa klor och tänder överallt...och Marie har vips smält totalt.)

Okej, jo de är jättegulliga, fina och helt underbara! Mestadels åtminstone. Och ja, ja, jag älskar dem, trotsallt ;) För man gör ju det, oavsett vad de gör eller hur de gör det. Den kärleken kommer altid vara villkorslös.

Jag försöker fortfarande smälta att jag fått jobb. Och det gör jag genom att shoppa lite, betala räkningar för mina absolut sista pengar, för att sedan upptäcka att jag har 50 spänn kvar på kontot...yaay, tror aldrig jag varit så fattig i hela mitt liv. Suck. Men snart, no more ;)

Dagens projekt blir att försöka städa ut vårt förråd (SUCK!) Men det kan bli spännande, speciellt när man glömt bort hälften av allt skit om ligger där, det blir ju som julafton igen.
Sen ska jag till banken och ge mig själv mer pengar...tack Gud för sparkontot!
Städa lite hemma, säkerhetskop. mina bilder...tja, låter ju som en heldundrande rolig dag eller hur?

But soon! NO MORE! :D :D





Auf wiedersehen...