Sorg
Jag är ju den som mår sämst av att känna så, men jag vet heller inte vad jag ska göra åt det, för det kommer bara ur mig som en demon som reser sig från underjorden. Skit. Jag är ju en glad människa egentligen, så varför får jag såna häftiga utbrott när jag inte till 100% får som jag vill? Och framförallt, varför tar jag ut det på dem jag tycker om mest i hela världen?
Jag skrämmer mig själv idag. Idag som många andra dagar då jag inte riktigt känner igen mig själv. Usch.
Någon som vet vad man kan göra åt det? Hur kan jag känna mindre och tänka mer på andra när det blir så?
Fan, jag hatar att inte ha kontroll över mina känslor. Och framförallt hatar jag att såra dig. Du är ju mitt liv, mitt allt. Varför spelar jag ett så högt spel när jag helt ärligt och utblottat kan inse att jag inte kan med att förlora det bästa jag någonsinn haft?
/ M.E
Bland stridsflyg, delfiner och chokladprovningar...
Och tur är väl det! :)
Mors!
/ M.E
Sweet Sunday
Söndag, ljuva söndag. Söndagar är såna dagar då det plötsligt är helt okej att bara proppa i sig allt gott man vill, göra vad man vill (eller varför inget alls?) och bara umgås med vem man vill! Tacka vet jag söndagar, man får
t o m vara helt ledig! Förbaskat underbart är vad det är!
Kanelbullens dag firades med just kanelbullar, te, bra film och mys. Samt lite kik på lägenheter. Jag vet, jag borde verkligen inte åka och kolla på sånt, för jag vill bara flytta in i alla lägenheter jag hittar. Men men, det var kul! Och jag skulle lätt kunna bo där; nära till skog, natur, tåg, syster och stall - kan det bli bättre? Men vi får se...
Ikväll skulle vi också fira med kitty och de skulle få kokt fisk till middag, som de älskar. Så, jag som är smartast i familjen (ehe?) lägger fram en fisk på tin medan jag går och gör annat. Alla andra kan ju själva räkna ut att om man gör det med två små hungriga kattungar i huset, så finns den fisken inte kvar 30 sekunder senare. Word, man. Fisken försvann ner i små kattmagar utan att varken jag eller Fredrik hade en susning. Så ja, nu inväntar vi bara hulkandet och kväljandet...ännu så länge verkar det gå bra, så vi hoppas fisken får stanna där den är nu. Men se, matte lärde sig en läxa och det är ju alltid nåt ;)
Ses snart!
/ Mary
ps. Fredrik är världens bästa pojkvän! :-* :-* ( av Fredrik, på begäran) :D
